Charles Dickens (1812–1870) var en engelsk romanförfattare och journalist som räknas som den viktorianska erans främsta författare. Han skrev 14 fullbordade romaner, däribland Oliver Twist, En julsaga, David Copperfield och Lysande utsikter.
Dickens romaner publicerades ursprungligen som följetonger i tidskrifter mellan 1836 och 1870, och samtliga har förblivit i tryck oavbrutet sedan dess. Hans samhällsskildringar bidrog dessutom till konkreta reformer av engelsk fattigvård, utbildning och barnomsorg under 1800-talet.
Om sajtencharlesdickens.nu är en svenskspråkig litteratursajt som tar avstamp i Charles Dickens författarskap och vidgar perspektivet till skrivkonst, romanbygge och samtida författarskap. Vi skriver om Dickens verk och epok, men också om hur man själv skriver en bok, vad en synopsis är, hur en dramaturgisk kurva fungerar, och vi porträtterar svenska författare som Jenny Rogneby och Hans Rosenfeldt. Dickens får ge namn åt sajten eftersom han fortfarande sätter ribban för vad en roman kan vara.
Charles Dickens fotograferad av Herbert Watkins 1858. Vid den här tiden hade Dickens redan nått världsberömmelse med sina tidiga romaner, och det karaktäristiska helskägget hade börjat ta form.
Snabbfakta om Charles Dickens
| Född | 7 februari 1812 i Portsmouth, England |
| Död | 9 juni 1870 på Gad’s Hill Place, Kent (58 år) |
| Yrke | Romanförfattare, journalist, redaktör, scenupplasare |
| Make | Catherine Hogarth (gifta 1836, separerade 1858) |
| Antal barn | 10 barn, varav dottern Dora dog som spädbarn 1851 |
| Antal romaner | 14 fullbordade plus den ofullbordade Mysteriet Edwin Drood |
| Mest kända verk | Oliver Twist, En julsaga, David Copperfield, Lysande utsikter |
| Gravplats | Poets’ Corner i Westminster Abbey, London |
Tidiga år och uppväxt
Charles John Huffam Dickens föddes den 7 februari 1812 i Portsmouth, England. Hans barndom präglades av både idyll och plötslig fattigdom. När Dickens var nio år flyttade familjen till London, där fadern John snart fick svåra ekonomiska problem som ledde till att han 1824 sattes i Marshalsea, ett gäldenärsfängelse i Southwark.
Som tolvåring tvingades Charles lämna skolan och börja arbeta tolv timmar om dagen i en skokrämsfabrik vid Hungerford Stairs. Lönen räckte knappt till mat för dagen. Erfarenheten av att som barn slita för brödfödan medan familjen satt i skuld gjorde ett djupt intryck på honom. Senare använde han dessa minnen i sina romaner för att skildra samhällets bottenskikt med en trovärdighet som få samtida författare kunde matcha.
Visste du?Skokrämsfabriken där Dickens arbetade som barn beskrev han senare som ett ”ruttet och råttinfekterat” ställe. Upplevelsen färgade hela hans författarskap, inte minst skildringarna av Oliver Twist och de fattiga barnen i romanerna.
Trots sin begränsade formella skolgång var Dickens fast besluten att bilda sig. Som tonåring lärde han sig stenografi på egen hand, en färdighet som lade grunden till hans karriär som journalist. Vid 20 års ålder fick han anställning som notisskrivare och började rapportera från parlamentsdebatter. År 1834 blev han reporter för tidningen Morning Chronicle, vilket innebar att han reste runt i Storbritannien för att bevaka valkampanjer.
Under dessa år skrev Dickens också skisser och korta texter om Londons liv och människor, som publicerades i olika tidskrifter. Texterna samlades 1836 i hans första bok, Sketches by Boz, utgiven under pseudonymen ”Boz”. Samma år påbörjades utgivningen av hans första roman Pickwickklubben (The Pickwick Papers) som följetong i månatliga avsnitt. Berättelsen om mr Pickwick och hans vänner blev oväntat populär tack vare Dickens träffsäkra komik och varma skildringar av excentriska karaktärer. Genombrottet var ett faktum.
Författarskapets stora framgångar
Under 1830-talets slut och 1840-talets början etablerade sig Dickens som den ledande romanförfattaren i England. Han gifte sig 1836 med Catherine Hogarth, och tillsammans fick de tio barn under tjugo år av äktenskap. Samma år blev Dickens redaktör för tidskriften Bentley’s Miscellany, en post han innehade till 1839. Parallellt fortsatte hans litterära framgångar att eskalera.
Han publicerade Oliver Twist som följetong 1837–1839, tätt följd av Nicholas Nickleby 1838–1839. Båda verken blev enormt populära och befäste hans rykte. I Oliver Twist skildrade Dickens för första gången en föräldralös pojkes kamp i Londons brutala fattigvärld, en berättelse som kombinerade spänning med skarp kritik av fattigvården. Strax därefter kom Den gamla antikvitetshandeln (The Old Curiosity Shop) och Barnaby Rudge åren 1840–1841.
Läsordning för nybörjareBörja gärna med En julsaga som är kort och tillgänglig. Fortsätt sedan med Oliver Twist för det dramatiska, och gå sedan till David Copperfield för djup karaktärsskildring. Lysande utsikter (Great Expectations) är ett bra fjärde steg.
Dickens berömmelse spred sig långt utanför Englands gränser. År 1842 reste han till USA tillsammans med sin fru Catherine. Där togs han emot som en litterär stjärna och beundrarskaran var enorm. Han kritiserade dock öppet bristen på upphovsrättslagar i USA som gjorde att han inte tjänade pengar på sina böcker där, medan amerikanska förläggare blev rika på piratkopior. I reseboken American Notes (1842) och i romanen Martin Chuzzlewit (1843–1844) gav han ett satiriskt och inte alltid smickrande porträtt av den amerikanska livsstilen.
Tillbaka i England fortsatte Dickens att rada upp mästerverk. Julen 1843 skrev han på bara några veckor den klassiska berättelsen om den girige Ebenezer Scrooge. Boken bidrog till att forma den moderna julens budskap om givmildhet och försoning, och den läses fortfarande varje december i hem världen över. Du kan läsa mer i vår djupgående artikel om En julsaga.
De viktigaste romanerna
Under 1850-talet och tidigt 1860-tal avlöste Dickens stora romaner varandra. Många av dessa räknas idag till hans främsta verk. David Copperfield var hans egen favorit bland böckerna han skrev, medan Bleak House visade hans mogna författarskap med en komplex väv av karaktärer från alla samhällsklasser.
| Roman | År | Huvudkaraktär | Tema |
|---|---|---|---|
| Oliver Twist | 1837–1839 | Oliver Twist | Fattigvård och brottslighet |
| Nicholas Nickleby | 1838–1839 | Nicholas Nickleby | Brutala internatskolor |
| En julsaga | 1843 | Ebenezer Scrooge | Förvandling och medkänsla |
| David Copperfield | 1849–1850 | David Copperfield | Självbiografisk uppväxt |
| Bleak House | 1852–1853 | Esther Summerson | Rättssystemets förfall |
| Hårda tider | 1854 | Louisa Gradgrind | Industrisamhällets utilitarism |
| Lilla Dorrit | 1855–1857 | Amy Dorrit | Gäldenärsfängelse och rikedom |
| En berättelse om två städer | 1859 | Sydney Carton | Franska revolutionen |
| Lysande utsikter | 1860–1861 | Pip | Klass och identitet |
Vid sidan av författandet engagerade sig Dickens också i förlagsverksamhet och journalistik. Han grundade och var chefredaktör för den veckovisa tidskriften Household Words (1850–1859) och efterföljaren All the Year Round (1859–1870), där många av hans egna verk först publicerades som följetonger. År 1856 förverkligade han en barndomsdröm genom att köpa egendomen Gad’s Hill Place i Kent. Som ung pojke hade han ofta gått förbi huset och fantiserat om att en dag få bo där. Drömmen blev sann, ett tecken på hur långt han hade tagit sig från barndomens fattigdom.
Vilken Dickens-roman ska du börja med?
Svara på fem korta frågor så får du en personlig boktipsare. Dickens 14 romaner skiljer sig kraftigt åt i längd, ton och tema. Här hittar du den som matchar just dig.
Fråga 1 av 5
Hur mycket tid har du att lägga på en roman?
Fråga 2 av 5
Vilken stämning lockar dig mest?
Fråga 3 av 5
Vilken sorts huvudperson dras du till?
Fråga 4 av 5
Vilket tema talar starkast till dig?
Fråga 5 av 5
Hur mycket tål du av sorgliga partier?
Skildringar av det viktorianska samhället
En av Dickens största styrkor var hans förmåga att skildra hela bredden av det viktorianska samhället. Han rörde sig mellan fattigkvarterens smutsiga bakgator och överklassens eleganta salonger med samma vana, eftersom hans egen livsbana hade tagit honom från utblottad fabriksarbetare till nationens mest firade författare. Vill du läsa mer om epoken och dess särdrag har vi en separat artikel om den viktorianska eran.
Dickens miljöbeskrivningar är berömda för sin detaljrikedom och atmosfär. Han målade upp levande bilder av Londons dunkla gränder, smogtäta himmel och bullriga marknadsplatser, liksom landsbygdens värdshus och herrgårdar. Ofta kontrasteras de förmögnas bekvämlighet med de fattigas kamp för överlevnad. I Oliver Twist får läsaren följa med ner i storstadens mest skuggiga hörn, samtidigt som Dickens inte väjer för att skildra överklassens hyckleri.
Den sortens skarpa kontraster mellan rik och fattig gav Dickens verk ett socialt djup och en realism som tidigare saknats i populärlitteraturen. Vanliga läsare kunde känna igen sig eller få upp ögonen för andras levnadsvillkor. Dickens bidrog därmed till en ökad medvetenhet om samhällets mindre privilegierade medlemmar.
Samhällskritik och reformiver
Förutom att spegla samhället tog Dickens ofta tydlig ställning i sociala frågor. Hans romaner är fyllda av kritik mot missförhållanden och orättvisor i det viktorianska England. Han var en skarp kritiker av fattigdomens mekanismer och den sociala stratifiering som delade upp människor i hög och låg.
Ett återkommande mål för Dickens satir var det samtida fattigvårdssystemet med arbetshus och barnhem. I Oliver Twist avslöjade han den grymma behandlingen av föräldralösa barn. Skildringarna väckte starka känslor hos allmänheten och visade att bakom den officiella retoriken om moral och flit dolde sig ofta en hjärtlös likgiltighet. Även Nicholas Nickleby innehåller flammande kritik, denna gång mot de brutala internatskolor på landsbygden där oönskade barn dumpades. Den sadistiske skolmästaren Wackford Squeers blev en symbol för all dålig utbildning.
I Bleak House tog Dickens sikte på det ineffektiva juridiska systemet, personifierat av den till synes oändliga rättsprocessen Jarndyce mot Jarndyce som ruinerar alla inblandade. Hårda tider riktade strålkastarljuset mot industrisamhällets själlösa utilitarism och hur arbetarklassens människor reducerades till kuggar i maskineriet. Genom dessa exempel utmanade Dickens sina läsares samvete och empati.
Dickens nöjde sig inte med att beskriva problemen, utan engagerade sig också personligen. Han bidrog till att reformera Londons barnhem och förbättra förhållandena för föräldralösa barn. Tillsammans med filantropen Angela Burdett-Coutts startade han ett hem för ”fallna kvinnor” som ville lämna prostitutionen, och han talade varmt för utbildning åt de fattiga genom de så kallade Ragged Schools. Dickens samhällskritik var sällan partipolitisk, men desto mer kraftfull på det humanitära planet. Han fick sina läsare att känna orättvisan, och kombinationen av gripande berättelser och moraliskt patos gjorde honom till en opinionsbildare av rang.
Berättarstil och karaktärer
Dickens litterära stil är lätt igenkännbar. Han blandade högt och lågt, tragik och komik, med en mästerlig hand. Ett starkt komiskt drag går genom många av hans romaner, samtidigt som han i nästa ögonblick kunde vända tonen till djupaste allvar. Växlingen mellan skratt och gråt gav berättelserna deras dynamik. Prosan kännetecknas också av långa, vindlande meningar och en rikedom av metaforer och besjälningar, vilket gav texterna en nästan musikalisk rytm.
Det mest älskade med Dickens författarskap är det färgstarka persongalleriet. Hans romanfigurer hör till de mest minnesvärda i världslitteraturen, ofta överdrivna och originella men ändå mänskliga på djupet. Dickens hade en osviklig känsla för talande namn och egenheter som etsade sig fast hos läsarna.
Dickens mest minnesvärda karaktärer
- Ebenezer Scrooge, den girige gnidaren i En julsaga
- Uriah Heep, den sliskigt inställsamma kontoristen i David Copperfield
- Wilkins Micawber, den sorglösa optimisten med ekonomiska bekymmer
- Miss Havisham, den övergivna bruden i sin förmultnande brudklänning
- Fagin, ficktjuvarnas ledare i Oliver Twist
- Sydney Carton, den självuppoffrande advokaten i En berättelse om två städer
Karaktärerna har blivit så välkända att de lever vidare utanför böckerna. Deras namn används som begrepp, exempelvis när en snål person kallas ”en riktig Scrooge”, och de har gestaltats om och om igen i pjäser, filmer och musikaler. Dickens hämtade bränsle till sina figurer ur sin frodiga fantasi, sitt skarpa öga för detaljer, och ur minnen från barndomen och alla människor han mött. Kombinationen av satirisk karikatyr och innerlig sympati gjorde figurerna både underhållande och gripande.
Målningen Dickens’ Dream av Robert William Buss, påbörjad 1875, föreställer Charles Dickens i sin arbetsstol omgiven av scener och gestalter ur hans många verk. Motivet symboliserar hur Dickens rika persongalleri tog form ur hans fantasi och minnen. Tavlan förblev ofullbordad men har blivit en ikonisk hyllning till författarens livsverk.
Vilken Dickens-karaktär är du?
Dickens skapade ett av världslitteraturens mest färgstarka persongallerier. Svara på sex frågor så får du veta vilken av hans odödliga gestalter som ligger närmast dig själv. Tio karaktärer ingår: från den girige Scrooge till den självuppoffrande Sydney Carton.
Fråga 1 av 6
Hur reagerar du när livet ger dig en oväntad smäll?
Fråga 2 av 6
Vilken egenskap är du mest stolt över?
Fråga 3 av 6
Vad är din största svaghet, om du ska vara ärlig?
Fråga 4 av 6
Hur ser dina kvällar oftast ut?
Fråga 5 av 6
Vad driver dig framåt i livet?
Fråga 6 av 6
Vilket viktorianskt yrke skulle ha passat dig?
Följetongsformatet och relationen till läsarna
En intressant aspekt av Dickens berättarteknik är hans användning av följetongsformatet. De flesta av hans större romaner publicerades ursprungligen som serier i tidskrifter, med nya kapitel utsläppta varje vecka eller månad. Formatet påverkade hans sätt att skriva.
Han såg till att varje avsnitt slutade dramatiskt, ofta med en spännande cliffhanger, för att läsarna ivrigt skulle vänta på fortsättningen. Strategin lyckades. Viktorianska hushåll kunde köa vid boklådor på utgivningsdagen för nästa kapitel av exempelvis Lysande utsikter eller Nicholas Nickleby.
Dickens skrev ofta kapitlen strax innan de skulle tryckas och var lyhörd för publikens reaktioner under seriens gång. Om läsarna älskade en viss karaktär kunde Dickens ge denne mer utrymme, om något spår i berättelsen ogillades kunde han styra romanen åt ett annat håll. Denna interaktivitet med publiken var ovanlig och skapade en speciell relation mellan Dickens och hans läsare. Trots det fragmentariska utgivningssättet förmådde han knyta ihop avsnitten till en sammanhållen helhet. Romanerna känns otroligt nog som planerade i förväg, vilket vittnar om hans skicklighet som romanbyggare.
Dessutom gjorde följetongsformatet böckerna billigare och mer tillgängliga, så att även mindre bemedlade kunde följa berättelserna. På så sätt demokratiserade Dickens läsningen och vann en bred publik. För dig som själv är intresserad av hur en roman byggs upp har vi en utförlig artikel om den dramaturgiska kurvan och hur intrigen drivs framåt.
Berömmelse, publikkontakt och uppläsningar
Dickens blev inte bara läst, han blev också sedd och hörd. Ingen tidigare författare hade åtnjutit en sådan kändisskap under sin livstid. Folk kunde känna igen honom på gatan och samlade autografer som om han vore en rockstjärna.
Dickens var dessutom en karismatisk estradör som älskade teater och scenkonst. Redan som ung drömde han om att bli skådespelare. Även om han valde litteraturen, uppfyllde han sin teaterlängtan genom dramatiserade uppläsningar.
På 1850-talet började Dickens ge offentliga högläsningar av sina verk inför publik, och det visade sig bli en stor succé. Han dramatiserade sina romanavsnitt, intog rollerna själv med inlevelse och trollband åhörarna. Biljetterna sålde slut omedelbart och salongerna fylldes av hängivna beundrare.
Dickens turnerade flera gånger i Storbritannien och utomlands med sina uppläsningar. Han upptäckte att intäkterna från dessa framträdanden ibland översteg inkomsterna från själva böckerna, eftersom förlagskontrakt kunde vara mindre lukrativa. Scenen gav honom dessutom en direktkontakt med publiken som han uppskattade.
Under en andra resa till USA 1867–1868 möttes Dickens av vad som beskrivits som Dickensmani. I New York välkomnades han av folkmassor, och under hans uppläsningsturné var hysterin total. Den massiva berömmelsen tog dock på krafterna. Dickens hälsa, som redan var bräcklig, ansträngdes ytterligare av de tunga föreställningarna och resorna.
Senare år och död
Bakom Dickens offentliga framgångar dolde sig personliga prövningar. Hans äktenskap med Catherine Hogarth försämrades med åren, delvis under trycket av hans intensiva arbete och deras stora barnaskara. År 1858 separerade paret formellt. Skilsmässa var vid denna tid nästintill otänkbart, särskilt för en berömd person, så de förblev juridiskt gifta men levde åtskilda.
Dickens ordnade ett eget hushåll åt Catherine och såg till att hon ekonomiskt klarade sig resten av livet, medan han själv behöll vårdnaden om flera av barnen. Samtidigt inledde Dickens ett hemligt förhållande med den unga skådespelerskan Ellen Ternan, som han träffat samma år under uppsättningen av en pjäs han själv skrivit. Naturen av deras relation är höljd i visst dunkel eftersom korrespondensen förstördes, men hon kom att stå honom mycket nära under hans återstående år.
Senare forskningDen traditionella bilden av Catherine Hogarth har omvärderats kraftigt under 2000-talet. Lillian Nayders biografi The Other Dickens (2010) baserad på bankräkenskaper och brev visar att Dickens egen offentliga svartmålning av sin fru som ”mentalt obalanserad” inte stöds av samtida vittnesmål. Catherine framstår istället som en intelligent och kapabel kvinna vars rykte led av makens kampanj mot henne.
När Dickens 1865 råkade ut för en allvarlig järnvägsolycka vid Staplehurst i Kent var han i sällskap med Ellen Ternan. Han smög undan henne från platsen och undvek att vittna vid utredningen för att inte deras relation skulle röjas. Tågolyckan, även om Dickens undkom fysiska skador, tog hårt på honom psykiskt. Hans krafter började avta märkbart efter detta trauma.
Under de sista åren ägnade han större delen av sin energi åt publika uppläsningar och åt att avsluta det som skulle bli hans sista fullbordade roman, Vår gemensamme vän (Our Mutual Friend, 1865). År 1869 påbörjade han ytterligare en lästurné i England trots läkarnas varningar. Mitt under turnén bröt hans krafter slutgiltigt samman. Den 9 juni 1870 avled Charles Dickens efter ett slaganfall i sitt hem på Gad’s Hill Place, exakt fem år efter tågolyckan vid Staplehurst. Han blev 58 år och lämnade sin sista roman, Mysteriet Edwin Drood, oavslutad på skrivbordet.
Dickens begravdes under högtidliga former i Westminster Abbeys Poets’ Corner i London, trots att han själv uttryckt en önskan om en enkel ceremoni i Rochester. Gravsättningen bland nationens stora poeter och författare visar hur högt skattad han var redan vid sin död. Tusentals sörjande trängdes för att ta farväl av berättaren som skildrat deras värld med sådan skärpa, värme och humor.
Eftermäle och inflytande
Charles Dickens lämnade efter sig ett rikt arv som fortsätter att fascinera nya generationer. Samtliga hans romaner har förblivit i tryck oavbrutet sedan de först publicerades, en bedrift som få författare kan mäta sig med. Böckerna har översatts till otaliga språk och läses över hela världen.
Figurer som Scrooge, Oliver Twist och David Copperfield är globala kulturella ikoner. Begreppet ”dickensiansk” beskriver såväl en viss typ av litterär stil, sentimental och humoristisk men samtidigt samhällskritisk, som de förhållanden han skildrade. Uttrycket ”dickensiansk fattigdom” används fortfarande för att beskriva viktoriansk misär.
Inom litteraturen påverkade Dickens en lång rad författare efter honom. Stora namn som William Thackeray, Wilkie Collins, Edgar Allan Poe, Leo Tolstoj, Fjodor Dostojevskij, Henry James, Robert Louis Stevenson, George Bernard Shaw och Franz Kafka har alla uttryckt beundran för Dickens eller uppvisat influenser av hans berättarkonst. Dostojevskij mötte Dickens personligen i London och sägs ha inspirerats av Dickens sätt att ge även skurkaktiga karaktärer ett inre liv och samvetskonflikter. Tolstoj lärde sig engelska genom att läsa Dickens romaner och ansåg David Copperfield som ett av världslitteraturens mästerverk.
I Sverige har författare som Per Anders Fogelström och Majgull Axelsson hämtat stoff från Dickens sociala patos och miljöskildringar i sina verk. Än idag kan man se Dickens anda i romaner som skildrar samhällsklyftor och barns utsatthet. På vår sajt skriver vi också om svenska samtidsförfattare som Jenny Rogneby och Hans Rosenfeldt som båda arbetar i en tradition där samhällskommentar och spänning vävs samman.
Dickens verk har också adapterats oräkneliga gånger för film, tv, teater och musikal. En julsaga framförs i otaliga versioner varje jul, från allvarliga dramatiseringar till barnvänliga tecknade filmer, och har starkt bidragit till vår moderna bild av julens budskap om givmildhet och försoning. Oliver Twist har blivit både musikal, spelfilm och tv-serie, liksom Nicholas Nickleby, David Copperfield, Lysande utsikter och de flesta av hans större romaner. Genom dessa adaptioner når Dickens berättelser ständigt nya publiklager. Du kan läsa mer i vår genomgång av pjäser av Charles Dickens.
Slutligen lever minnet av Dickens kvar också i mer konkreta former. Det officiella Charles Dickens Museum i London är inrymt i hans gamla bostad på 48 Doughty Street, där besökare kan vandra genom hans arbetsrum och föreställa sig honom böjd över skrivpulpeten. Vi har en separat artikel om Charles Dickens Museum där vi går igenom samlingarna mer detaljerat. Varje år hålls Dickens-festivaler på olika håll i världen, från hans födelsestad Portsmouth till städer i USA, där entusiaster klär ut sig till karaktärer ur hans böcker och firar hans födelsedag. Även en krater på planeten Merkurius har döpts efter Dickens, ett tecken så gott som något på hans stjärnstatus.
Utforska sajten vidare
Dickens författarskap är navet, men sajten täcker också skrivkonst, romanbygge och samtida författare. Här är några startpunkter beroende på vad du är nyfiken på:
Dickens verk och epok
Skrivkonst och författarskap
Vanliga frågor om Charles Dickens
Vilken var Charles Dickens första roman?
Hans första roman var Pickwickklubben (The Pickwick Papers), som publicerades som följetong mellan 1836 och 1837. Boken etablerade honom snabbt som en av Englands populäraste författare och blev en omedelbar succé.
Hur många romaner skrev Dickens totalt?
Dickens skrev 14 fullbordade romaner under sin livstid. Hans sista roman, Mysteriet Edwin Drood, lämnades ofullbordad vid hans död 1870. Han skrev också ett stort antal noveller, julberättelser och reseskildringar.
Var bodde Dickens när han skrev sina mest kända verk?
Dickens bodde större delen av sitt vuxna liv i London. År 1856 köpte han Gad’s Hill Place i Kent, en egendom han hade beundrat som barn, och där bodde han fram till sin död 1870.
Hur många barn hade Charles Dickens?
Charles och Catherine Dickens fick tio barn tillsammans under åren 1837 till 1852. En av dem, dottern Dora Annie, dog som spädbarn 1851. De övriga nio nådde vuxen ålder.
Vilken är Dickens mest kända bok?
En julsaga är troligen hans mest spridda berättelse internationellt, mycket tack vare otaliga film- och teateradaptioner. Bland romanerna nämns ofta Oliver Twist, David Copperfield och Lysande utsikter som de mest kända, medan Bleak House brukar lyftas fram av litteraturkritiker som hans konstnärliga höjdpunkt.
När och hur dog Charles Dickens?
Charles Dickens dog den 9 juni 1870, 58 år gammal, efter ett slaganfall i sitt hem på Gad’s Hill Place i Kent. Hans hälsa hade försämrats under flera år, delvis till följd av en tågolycka 1865 och den intensiva uppläsningsturnén han genomförde mot sina läkares råd.
Om sajten och vår redaktion
charlesdickens.nu är ett oberoende svenskspråkigt litteraturprojekt drivet av en redaktion med bakgrund inom litteraturvetenskap och redaktörsarbete. Vi skriver om Charles Dickens liv och verk, om viktoriansk litteratur, om skrivkonst och romanbygge, och om samtida svenska författare. Materialet riktar sig till litteraturintresserade läsare, lärare, bibliotekarier och alla som själva drömmer om att skriva.
Faktauppgifterna i våra artiklar verifieras mot etablerade källor. För den här biografin har vi bland annat använt Encyclopaedia Britannicas artikel om Charles Dickens, Poetry Foundations författarporträtt, samt material från Charles Dickens Museum i London. För nyare forskning om Catherine Dickens har vi konsulterat Lillian Nayders biografi The Other Dickens (2010).
Har du synpunkter, hittat ett sakfel eller vill föreslå ett ämne vi borde skriva om? Hör gärna av dig via kontaktformuläret.
