Hoppa till innehållet

En plats för litteraturen.
Och för nästa berättelse.

Charles DickensLitteratur, liv och skrivande
Litteraturanalys

Stilfigurer med exempel från litteraturen

Innehåll

Stilfigurer är språkliga grepp som gör en text mer levande, rytmisk eller övertygande. De vanligaste är metafor, liknelse, besjälning, allitteration, anafor, hyperbol och kontrast. En liknelse jämför två saker med ett ord som ”som”, medan en metafor säger rakt ut att det ena är det andra: ”Hon är en klippa.”

Stilfigurer finns i romaner och dikter, men också i tal, reklam och vardagligt prat. I skolan kallas de ofta bildspråk eller stilmedel. Skolverket har tagit fram lärarmaterial om språkliga bilder för årskurs 4 till 9. Nedan finns de vanligaste stilfigurerna med förklaringar, exempel och några av Charles Dickens mest kända meningar.

Vilka är de vanligaste stilfigurerna?

Tabellen visar fjorton stilfigurer som ofta dyker upp i skoluppgifter och textanalyser. Vänstra kolumnen förklarar figuren och högra kolumnen visar ett exempel.

Stilfigur Exempel
Metafor: ett ord används i överförd betydelse, utan jämförelseord. ”Hon är en klippa.” ”Livet är en resa.”
Liknelse: två saker jämförs med ett jämförelseord som som, likt eller liksom. ”Han sprang som en vind.”
Besjälning: något livlöst får mänskliga egenskaper. ”Vinden viskade i träden.”
Personifikation: ett abstrakt begrepp framställs som en person. ”Döden knackade på dörren.”
Allitteration: flera ord i rad börjar med samma ljud. ”Glada gäss går genom gräset.”
Anafor: samma ord eller fras upprepas i början av flera meningar eller rader. ”Jag vill leva, jag vill dö i Norden.”
Hyperbol: en medveten överdrift. ”Jag har sagt det tusen gånger.”
Litotes: en förstärkning genom underdrift eller nekande. ”Det var inte så dumt.” om en god middag.
Kontrast: två motsatser ställs mot varandra, även kallat antites. ”Det var den bästa av tider, det var den sämsta av tider.”
Oxymoron: två ord som motsäger varandra står i samma uttryck. ”En öronbedövande tystnad.”
Onomatopoetikon: ett ord låter som det det beskriver. ”Regnet smattrade mot taket.”
Retorisk fråga: en fråga som inte kräver något svar. ”Vem vill inte ha en ledig dag?”
Eufemism: ett mildare ord ersätter ett känsligt eller obehagligt. ”Han gick bort i våras.”
Ironi: man säger motsatsen till det man menar. ”Vilket strålande väder!” i ösregn.

Anaforen i tabellen kommer från Sveriges nationalsång, där Richard Dybeck upprepar ”jag vill” i samma rad. Kontrasten är öppningen på Charles Dickens roman Historien om två städer från 1859.

Vad är skillnaden mellan metafor och liknelse?

En liknelse visar tydligt att två saker jämförs, eftersom den använder ett jämförelseord. ”Han var stark som en björn” säger att mannen liknar en björn i ett avseende. En metafor tar bort jämförelseordet och påstår att mannen är något annat: ”Han var en björn.” Läsaren måste själv förstå vilken egenskap som flyttas över.

Många metaforer har blivit så vanliga att vi inte längre ser dem. Ord som flaskhals, bordsben och tidsfrist var en gång bilder men känns i dag som vanliga ord. Sådana ord kallas döda metaforer eller vardagsmetaforer. De visar hur mycket av vardagsspråket som bygger på bilder.

Vilka stilfigurer bygger på ljud och upprepning?

Allitteration, anafor och onomatopoetikon arbetar med hur texten låter. Allitterationen har en lång historia i Norden, eftersom den fornnordiska poesin byggde på stavrim, där betonade ord i samma rad började på samma ljud. I dag syns allitterationen mest i dikter, rubriker och slagord, där den gör en fras lätt att minnas.

Anaforen skapar rytm och tryck. Martin Luther Kings tal i Washington 1963 är ett känt exempel, där han upprepar ”I have a dream” i början av mening efter mening.

Hur använde Charles Dickens stilfigurer?

Charles Dickens var en mästare på bildspråk. Flera av hans mest citerade meningar är skolexempel på stilfigurer. Tre exempel från hans romaner visar hur olika figurer kan bära en hel scen.

Liknelser i En julsaga

På första sidan av En julsaga från 1843 står meningen ”Old Marley was as dead as a door-nail”, alltså död som en dörrspik. Berättaren skämtar sedan om att han inte vet vad som är så särskilt dött med en dörrspik. Samma kapitel beskriver Scrooge som hård och vass som flinta och sluten och ensam som ett ostron, två liknelser som målar upp hela personen på en rad.

Anafor och kontrast i Historien om två städer

Öppningen på Historien om två städer kombinerar anafor och kontrast. Dickens upprepar ”it was the” gång på gång och ställer varje gång två motsatser mot varandra: visdom och dårskap, tro och tvivel, ljus och mörker. Upprepningen ger meningen en rytm som påminner om ett tal. Kontrasterna förbereder läsaren på en berättelse om två städer i kris.

Dimman som symbol i Bleak House

Första kapitlet i Bleak House från 1852 har en berömd passage där ordet ”Fog” inleder mening efter mening, en anafor som får dimman att tränga in överallt. Dimman är tätast vid domstolen Court of Chancery, där romanens ändlösa arvstvist pågår. Dickens använder alltså vädret som en symbol för ett rättssystem som ingen längre kan se igenom.

Hur hittar man stilfigurer i en textanalys?

  1. Läs texten två gånger: Läs först för handlingen och sedan långsamt med en penna i handen.
  2. Markera allt som inte ska tas bokstavligt: Bilder, jämförelser och överdrifter är ofta stilfigurer.
  3. Lyssna efter ljud och upprepningar: Läs högt och notera ord som börjar lika eller fraser som återkommer.
  4. Namnge figuren: Använd tabellen ovan och skriv ner vilken stilfigur det är.
  5. Förklara effekten: Skriv vad figuren gör med texten, till exempel om den skapar stämning, humor eller spänning.

Det sista steget är det viktigaste i en analys. Att bara hitta en metafor ger lite, men att förklara varför författaren valde just den bilden visar att man har förstått texten. Skolverkets lärarmodul om stilistik och språkliga bilder arbetar på samma sätt med metafor, liknelse och besjälning.

Varför används stilfigurer i reklam och politiska tal?

Stilfigurer gör ett budskap lättare att minnas och svårare att värja sig mot. Reklamen använder allitteration och rim i slagord, medan politiska talare gärna använder anafor, kontrast och retoriska frågor. Utbildningsradions program Mer om retorik: Stilfigurer från 2023 visar hur samma grepp fungerar i muntliga framföranden.

Skillnaden mot skönlitteraturen ligger främst i syftet. En romanförfattare vill få läsaren att se och känna något, medan en talare vill övertyga. Grepp som den retoriska frågan fungerar därför bäst när publiken redan har svaret i huvudet.

Vanliga frågor om stilfigurer

Vad är skillnaden mellan stilfigur och stilmedel?

Orden används ofta som synonymer i skolan. Stilmedel är det vidare begreppet och omfattar alla språkliga val som påverkar stilen, till exempel ordval och meningslängd, medan stilfigurer är de namngivna mönstren som metafor och anafor.

Vad är skillnaden mellan besjälning och personifikation?

Besjälning betyder att något livlöst får mänskliga egenskaper, som när vinden viskar. Personifikation betyder att ett abstrakt begrepp framställs som en person, som när döden knackar på dörren.

Vad är skillnaden mellan metafor och symbol?

En metafor är en bild i en enskild fras. En symbol är en konkret sak i berättelsen som står för något större genom hela texten, som dimman i Charles Dickens roman Bleak House.

Vilka stilfigurer är vanligast i dikter?

Metafor, liknelse, besjälning, allitteration och upprepning är de vanligaste stilfigurerna i dikter. Poesin använder också rim och rytm, som bygger på samma lek med ljud som allitterationen.

Hur många stilfigurer finns det?

Det finns ingen fast siffra. Retoriken har namngett flera hundra figurer sedan antiken, men i svenskundervisningen brukar man arbeta med ett tjugotal av de vanligaste.

Henrik Åkesson

Henrik Åkesson

Henrik Åkesson är redaktör och skribent med flera års erfarenhet av digital publicering och faktagranskning. Han har ett stort intresse för samhällsfrågor, kultur och svensk historia och arbetar med att skapa lättlästa och välunderbyggda artiklar för en bred publik.

Till vardags utgår Henrik från coworkingmiljön The Castle i Gamla stan i Stockholm, där han följer nyhetsflödet och utvecklingen inom olika ämnesområden. Hans mål är att förmedla pålitlig information och göra komplexa frågor enkla att förstå för läsarna. När han inte arbetar ägnar han gärna tiden åt litteratur, fotografering och långa promenader i naturen.

Fler artiklar av Henrik

Delta i samtalet